Ska du redan gå?

Hittade du svar på alla dina frågor? Vi ger dig gärna mer information så skicka oss ett meddelande och se om vi kan svara på frågan :)

När vatten tar sig in i stommen ruttnar den – hur lagas det?

·

·

,

När vi jobbar med äldre trähus finns ofta risk att stöta på strukturella skador, så som röta i stommen. Dessa beror ofta på att någon del av husets klimatskydd, tätskikt, förlorat sin förmåga att skydda huset och därför börjat släppa in vatten. Ofta sker detta utan några som helst tecken utifrån sett, förrän det är försent.

För något år sedan blev vi anlitade för att göra om tätskiktet på en utvändig terrass. Under terrassen finns ett garage och beställaren berättade att det läcker in vatten, vilket droppar ner från undertaket. Efter en första undersökning på plats och genomgång av befintliga handlingar började vi få en aning om vad problemet kunde bestå av. Huset, som är en större flerfamiljsvilla från 30-talet, är uppförd med källare, två våningsplan samt vind. Ovan den delen som är garaget (i källaren) och boningsplanet har ett betongbjälklag byggts. Denna är förstärkt med stålbalkar, och vid läckan är det stålbalk i form av ett T som bär gavelsidan samt knuten av huset. Det var vid en av dessa stålbalkar som läckaget hade uppstått då vattnet tillslut hittat en väg ner förbi betongen. Efter konsultation med konstruktör (för att bedöma riskerna och eventuella följder av läckaget genom bjälklaget och mot stålbalken) tar vi fram en plan för utförandet.

Planen omfattade viss reparation av underliggande konstruktion, framförallt skrev vi att konstruktionen skulle kontrolleras och att vi därefter skulle bestämma omfattningen av reparationen. Hela ytan, både väggen och betongen var vid undersökningen täckta. Vi hade tagit upp inspektionshål i väggen, genom putsen för att se hur omfattande skadorna var – och precis där vi gjorde dessa var stommen fortfarande intakt. Så det visar på problematiken att inte kunna se hela ytan och att tilliten till inspektionshål inte skall vara 100% avseende en större yta.

För när vi börjar riva putsen inser vi snabbt att problemet är mycket mer omfattande än förväntat. Större delen av den stående trästommen är påverkad, och på många ställen är det bara fibrer kvar. Det går att gröpa ur stommen med handen. Så vi får ta fram en ny plan för att inte riskera att huset får ytterligare skador av sättning. I princip halva husets bredd är mer eller mindre skadad, så även knuten. Det betyder att de ovanförliggande två våningarna hänger på luft. Eller vilja. Det är kanske en av styrkorna med äldre trähus, där stommen består av stående spontade plank, att det håller ihop. Kanske inte för evigt utan stöd i knuten, dock länge.

Hur som så bygger vi en tillfällig avväxling så att vi kan såga bort det skadade virket och ersätta med nytt. Eftersom bredden på stommen är 55mm och det inte är en dimension som finns direkt tillgänglig väljer vi att använda oss av en 45mm tjock fanerbalk (även kallad Kerto eller LVL). Det är enkelt beskrivet en tjock plywoodskiva. Utanför denna sätter vi sedan en 10mm tjock plywood och så har vi tjockleken klar. Där skadan har gått igenom hela stommen, och skadat den innanför liggande lufttätningen ersätter vi även denna.

Tillslut är vi tillbaka på den ursprungliga planen och kan fortsätta arbetet med ett nytt tätskikt. Vi hittar platsen där vattnet har hittat ner i garaget, men tätar inte denna utan låter det vara öppet så att det dels kan tillåtas torka ut, och del kan ge en tidig indikation på om ett nytt läckage skulle uppstå.

Den stora boven i dramat var det ursprungliga tätskiktet av tjära och papp. Det hade lagts direkt på betongen, utan fall ut från huset. När den inte längre orkade hålla emot och började vittra sönder så kunde regnvatten enkelt hitta in och stanna kvar vid stommen och göra sin skada utan att någon blev varse.

För att göra det svårare för vattnet i framtiden gjöt vi upp ett fall på betongen, och därefter monterade vi ett nytt tätskikt för att slutligen gjuta på en platta med betong som underlag för den skiffersten som vi la tillbaka.

Det finns olika sätt göra dessa renoveringar på, vi tror dock att en metoden med varsam renovering av det befintliga är bäst. Vi behåller så mycket som möjligt av det som är bra, det som finns, och rättar endas till det som är dåligt. Vi tar reda på varför det har uppstått och vi justerar omgivningen för att bättre skydda huset – så att det kan stå där i ytterligare 50, 70, 100 år.

Om ni har funderingar kring ert hus, och misstänker att det är något som inte står rätt till – kontakta oss gärna så kan vi berätta mer om hur vi kan hjälpa er!