Putsen var färdig, så vi gjorde om den…

När huset har stått ett tag, och det går snabbare än man tror, så behöver vissa delar göras om igen. Det beror oftast på stort slitage (solv/vind/regn) och beroende på hur mycket underhåll som har utförts så går det olika fort. Många fasader klarar åtskilliga år, kanske uppemot 50 år eller mer. Framförallt med underhåll. Men vissa sidor av huset kan vara mer utsatt än andra – och så är det oftast, en sida tar mer stryk än de andra. På det här huset är det ena gavelsidan som blivit dålig.

Fasaden är sliten, delar har trillat av och sprickor uppstått.

Vi lägger alltid en markduk under ställmningen innan montering.

Ställningen är på plats och skyddstäckning av fönster påbörjad.

Den gamla putsen är nedknackad och under hittar vi originalpanelen.

Det märks att vindpappen haft det jobbigt.

Hela gaveln är rensad.

Nästan sugen på att låta den ursprungliga panelen ta över.

Men det är mycket skador på grund av läckage.

Huvuddelen av skadorna är från läckage mellan fönster och de plåtar som någon gång monterats där.

Även syllen har fått sin beskärda del.

Så vi tillvekar nya plankor som monteras in och ersätter det ruttna trät.

Alla plankor behandlas med linolja.

Vi sågar bort så lite som möjligt, dock tillräckligt för att kunna komma åt stommen.

Även fönsterkarmarna fick sig en välbehövlig genomgång.

Och så monterar vi nya vattbrädor av trä.

Även ovan fönster sätter vi en liten keps så att vattnet droppar längre ut.

Brädorna har vi tillverkat och till dem använder vi lärks som vi behandlar med linolja och sedan målas de in.

Innan putsningen monteras en ny vindduk över trät.

Nätet är till för att putsen skall ha något att fästa i och det är den som håller kvar putsen på huset.

Putsningen har kommit igång, vi lägger tre lager.

De första två lagren läggs på för hand.

Andra lagret är klart

Tredje lagret är sprits, alltså puts som sprutas på väggen. Huset har det sedan tidigare, i den varianten användes dock grus eller mindre stenar som kastades på fasaden.

Efter att pusten är kan vi börja måla. Både fasad och brädor skall målas.

Här är vattbrädorna målade svarta.

Närbild på hur vattbrädan av trä ser ut när den är färdig.

Fasaden är sliten, delar har trillat av och sprickor uppstått.

Vi lägger alltid en markduk under ställmningen innan montering.

Ställningen är på plats och skyddstäckning av fönster påbörjad.

Den gamla putsen är nedknackad och under hittar vi originalpanelen.

Det märks att vindpappen haft det jobbigt.

Hela gaveln är rensad.

Nästan sugen på att låta den ursprungliga panelen ta över.

Men det är mycket skador på grund av läckage.

Huvuddelen av skadorna är från läckage mellan fönster och de plåtar som någon gång monterats där.

Även syllen har fått sin beskärda del.

Så vi tillvekar nya plankor som monteras in och ersätter det ruttna trät.

Alla plankor behandlas med linolja.

Vi sågar bort så lite som möjligt, dock tillräckligt för att kunna komma åt stommen.

Även fönsterkarmarna fick sig en välbehövlig genomgång.

Och så monterar vi nya vattbrädor av trä.

Även ovan fönster sätter vi en liten keps så att vattnet droppar längre ut.

Brädorna har vi tillverkat och till dem använder vi lärks som vi behandlar med linolja och sedan målas de in.

Innan putsningen monteras en ny vindduk över trät.

Nätet är till för att putsen skall ha något att fästa i och det är den som håller kvar putsen på huset.

Putsningen har kommit igång, vi lägger tre lager.

De första två lagren läggs på för hand.

Andra lagret är klart

Tredje lagret är sprits, alltså puts som sprutas på väggen. Huset har det sedan tidigare, i den varianten användes dock grus eller mindre stenar som kastades på fasaden.

Efter att pusten är kan vi börja måla. Både fasad och brädor skall målas.

Här är vattbrädorna målade svarta.

Närbild på hur vattbrädan av trä ser ut när den är färdig.

Och det är gaveln som väter mot öster som tagit mest stryk på det här huset. Varför det är just den som särskiljer sig kan diskuteras. Förmodligen är det en kombination av faktorer som gjort den mest utsatt och att det tillslut har blivit frostsprängningar. Huset är putsat någon gång på 50-talet enligt uppgift. Från början satt det en träpanel på huset (det gör det fortsatt) och utanpå den så monterades en papp och därefter en halmmatta som putsen fästes mot. Grunden är av betonghålsten och stommen i huset är stående, spåntade, plank.

Efter rivningen av putsen upptäcks att det finns kraftiga rötskador på delar av syllen och stommen längs grundmuren. Dessa skador var inte synliga från utsidan, vilket är vanligt på den här typen av hus. Det vi gör för att komma till rätta med skadorna är att ta bort det skadade virket, och oftast fälla in nytt virke liggande mot grunden. Eftersom det är den nedre delen av väggen som är skadad är det oftast smidigare att lägga virket ner än att sätta stående klossar.

Virket vi använder är antingen kraftigt normal (betyder att det är en obehandlad standard dimension) av bättre kvalité eller en fanerbalk (LVL/Kerto). Vi vill ha en så kompakt och formstabil bit virke som möjligt, så att vi undviker eventuell kompression i virket över tid.

Innan vi monterar in virket behandlar vi det med linolja. Detta för att tillse att det har ett bättre skydd mot röta än tidigare, om och när det börjar läcka in vatten genom putsen igen.

Även fönsterkarmarna får sig en genomgång. De ruttna delarna sågas bort och kompletteras med nytt friskt virke. Detta görs på plats utan att ta loss karmarna från huset. Det är ett enklare sätt att renovera karmarna, om möjligheten finns. Eftersom vi har en ställning på plats blir det lättas att utföra på plats.

Istället för bleck av metall använder vi vattbrädor av trä. En vattbräda är egentligen en bräda som är tillverkad och monterad för att leda undan vatten, oavsett var den är monterad. I vårt fall har vi valt att tillverka vattbrädor för fönster, både ovan och under fönster för att tillse att vatten som rinner längs fasaden, och på fönstret, droppar ner en liten bit utanför fasaden.

Brädorna tillverkas av lärk, och sågas i en vinkel om 15 grader så att vi får ett tillräckligt fall. Därefter behandlar vi dem med varm linolja från Selder o Co innan behandling med linoljefärg.

När lagningen av stommen är klar och vattbärdorna monterade börjars arbetet med att putsa om fasade. På den gamla fasaden (som vi behåller på plats) monteras ett nytt fukt- och vindskydd. Utan på den monteras ett nät, det är i nätet som putsen kommer att fästa och det är den som håller kvar putsen på huset. Därefter påbörjas själva putsningen. Vi använder putsbruk B (det finns olika klasser beroende på vad putsen skall tåla för klimat) och lägger på det för hand i två skikt. Slutligen läggs ett sista lager på med sprits. Det är en metod för att få en skrovlig yta på fasaden. Tidigare gjordes detta genom att olika typer av stenar kastades mot den ännu inte torkade putsen, nu används dock en spruta som skapar ett liknande mönster. Det sista lagret puts är även färgat vit, så att vi får ett bra utgångsläge för målningen.

Avslutningsvis så målas fasaden med en kalkfärg. Detta ger fasaden sin karaktär samt skyddar mot fukt. Även vattbärdorna och de lagade fönsterkarmarna målas, först med ett lager grundfärg och sedan med två lager täckfärg. Linoljefärg även här såklart. När allt är färdigt kan ställningen demonteras och marken städas av.

På det här huset har vi putsat om en fasad. Det är inte alltid nödvändigt att renovera hela fasaden på en gång. I vissa fall finns det anledning till att göra det. I andra fall är det rimligare att ta en begränsad del. Här har vi möjligheten att göra en del av huset, den delen som är sämst. Övriga sidor är inte alls lika påverkade och har inte samma tecken på skador, varför det inte är nödvändigt att göra vid dem. Det är en bedömning som behöver göras för varje hus. Behöver ni se över er fasade eller misstänker att ni har läckage bakom som påverkar stommen så hjälper vi gärna till och tittar på det, kontakta oss via formuläret så bokar vi in ett möte på plats hos er.