Ska du redan gå?

Hittade du svar på alla dina frågor? Vi ger dig gärna mer information så skicka oss ett meddelande och se om vi kan svara på frågan :)

Förtroende är bra, kontroll är bättre…

·

·

och razzia är bäst. Det har jag fått lära mig. Det finns något som är rätt i uttrycket. Det går att se från olika synvinklar – jag väljer dock att se det såhär; förtroende är något som förtjänas, det är ett ansvar att förvalta. För att hjälpa personen som har fått förtroendet så skall det utföras kontroller – för att tillse så att nivån ligger rätt och förtroendet är fortsatt förtjänat. Detta är en fördel för båda parter – den som delegerar och den som utför. Det säkerställer att förväntningarna är rätt, från bådas sida. Det leder till ökat förtroende och en större vällust hos den betrodde. Det skapar ett bra klimat och det ger möjlighet till korrigering tidigt.

Kontroll är omtanke

Att kontrollera ett arbete och konsekvent följa upp är omtanke. Både för utföraren och beställaren. Det tillser att arbetet blir korrekt utfört och ger den betrodde bekräftelse på att arbetet är rätt utfört. Det lastar även av utföraren, genom att kontrollen är utförd och arbetet godkänt, så förflyttas ansvaret till den kontrollerande parten.

Som ni märker är jag väldigt generell i mina beskrivningar – det beror på att detta gäller överallt, i förhållandet mellan en givare och mottagare av förtroende. Alla mår bra av lite kontroll, kanske en och annan razzia ibland – det håller relationen vid liv och skapar möjlighet till att utveckla förtroendet.

Hur appliceras det i vår verksamhet?

Alla uppdrag som vi utför har någon utpekat ansvarig. Huvudansvarig är jag, däremot finns det ansvariga på olika nivåer. Mitt jobb är att kontrollera så att projektledare och verkmästare har rätt utgångspunkt, tillräcklig information och har förstått uppgiften. Jag tittar även på utförande, hur och vad som görs samt följer upp metoder. För det är lätt att bli bekväm och ibland slarva – inte med mening, det bara blir så ibland. Då gäller det att se till att ha någon som kontrollerar, som hjälper till att nå målet – för vi gör det alltid tillsammans.

Egenkontroller, är det samma sak där?

Med egenkontroller menas vanligtvis någon form av dokument där det står föreskrivet ett antal punkter som skall utföras och kontrolleras. Ofta är även målet, alltså det som kontrollen avser, beskrivet. Ibland handlar det om checklistor, där varje moment eller punkt skall prickas av och eventuellt ett värde noteras. Hur de än ser ut så är syftet med kontrollen att inte missa något essentiellt. Det är ett sätt att kontrollera och det bygger på att den som fyller i faktiskt gör kontrollerna mot sitt arbete.

Om vi tittar på vilka krav kommunen ställer (Göteborgs) så har de en enklare kontrollplan till mindre projekt. I den finns ett antal förtryckta punkter som kan kryssas för. Det är en kontrollplan på hög nivå, det vill säga, den beskriver inga detaljer utan har större kategorier. För att nå upp till de kraven krävs oftast en mer detaljerad kontrollplan från utföraren – det är dock sällan dessa upprättas. Erfarenheten säger att det är mer regel än undantag att dessa inte finns. Och om vi begär in en sådan från våra underentreprenörer, så är det ofta en ren skrivbordsprodukt (alltså tillverkad efteråt). Det ger tyvärr ingen trygghet i att arbetet är utfört korrekt. Även om entreprenören tar på sig ansvaret genom att skriva i kontrollplanen innebär det inte att de har utfört arbetet korrekt.

Problemen uppstår ofta långt senare, kanske 5-10 år senare, när någonting går fel eller upptäcks. Då är inte den kontrollplanen mycket värt, särskilt inte om det utförande bolaget inte längre finns kvar.

Fuktmätning av stomme före isolering, på bilden är värdet fortfarande för högt och uttorkningen behöver fortsätta. Det är viktigt att ha rätt värde i stommen, även om vi i det här fallet bygger diffusions öppet (stommen kan fortsätta torka ut efterhand).
Hur minimerar vi riskerna för att fel uppkommer?

För att förekomma problemen, och se till att projektet utförs så rätt som möjligt från början, när det är lätt att åtgärda, ser vi till att ha kontrollplaner även för våra underentreprenörer. Dessa delar vi med oss av till dem, de får gärna komma med synpunkter, och så följer vi upp deras arbetet och prickar av moment efterhand de är kontrollerade. På så sätt har vi möjlighet att justera och korrigera fel tidigt. Det gör att risken för fel senare under projektet minskar. Förhoppningen är att vi på så sätt håller en högre kvalité, får en bättre hållbarhet och minimerar reklamationer och annat. För även om allt går att fixa så är det en olägenhet om vi skulle behöva göra en åtgärd efter ett antal år.

Det samma gäller för vårt egna arbete. Vi har kontrollplaner och ser till att följa upp arbetet på plats. Dels genom att vi har egenkontroller, där individen själv ska fylla i att uppdraget är korrekt utfört, dels genom kontroller som utförs av mig – där jag refererar till byggbeskrivningar och -handlingar. Det vill säga det som är överenskommet med beställaren genom projekteringen.

Genom att ha dessa kontrollsystem igång och aktiva tillser vi att leveransen blir så god som den kan. Och för att ta fram kontrollplanen krävs en bra grund handling – det från vi genom projekteringen. Vill ni veta mer om projektering och hur kontrollplanerna fungerar och är värdefulla så kontakta oss, jag berättar gärna mer!